När är de som go´ast?

Såg bilder på en nyfödd bebis nakenfis på mammas bröst och mindes det jättemjuka, lilla byltet som låg där och myste, ihopknölad, mätt och belåten och lyssnade på mitt hjärta. Åh, vad jag saknade en liten bebis just då.

När jag lyfter blicken struttar min ettåring runt med gåvagnen, beslutsam, kämpandes, tofsar i håret, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Hon vet vart hon ska, hon vet vart hon vill, hon vet nu hur hon ska göra. Å vad skönt att hon växt till sej lite.

Vid bordet sitter min son, på snart 4 år, och hjälper mej att skära gurka till kvällens mys med taco. Han kämpar och kämpar, delar och plockar och är "gurkskärarexpert"! Å vad skönt att han hjälper mej så fint.

Så frågan är: När är de som go´ast?
Svaret är: Alltid! På sitt lilla vis...