Jag fattar inte vad killen håller på med om nätterna. Han kommer som inatt 1:47, inte ledsen eller så, kryper ned i sängen och sen börjar det...
Armar, ben, huvud, bökar om med kuddar, törstig, sparkar, på mej.
Jag blir arg "Det är natten nu, jag vill sova, ligg still!".
Han klagar på att kudden inte är så mysig. "Du har ju 3 st att välja på, så lägg dej ned och SOV!" Han har nu hållit på i en timme.
Han kastar kuddar, får sej en varning om att åka till egen säng, han fortsätter.
Han åker till egen säng "Det är natten nu, mamma ska sova, jag vill inte ha dej i min säng när du gör så!"
Han blir ledsen och gråter en lång stund, kommer igen och vill lyssna på en sång, för han kan inte sova. (Tror jag det...)
Han åker tillbaka till sin säng. "Det blir ingen skiva, det är natten nu". Det är ju inte första natten och nu är jag redigt trött på detta!
Han grinar igen, väcker lillasyster, jag gör välling, hon somnar om.
Han grinar och vill fortfarande lyssna på en sång. Han får nallen och ett tal om att det är natten bla, bla, bla.
Jag går till min säng, klockan är nu 3.10 han har alltså hållit på i nästan 1,5 timme och äntligen ger han sej och somnar om. Jag väntar en stund, smyger upp för att se till bägge barnen. Sista glimten på klockan visar 3.30. Jag har varit vaken i nästan 2 timmar innan jag somnar...
2 kommentarer:
Gumman,det där lät rejält tufft! Det är bara att hålla tummarna att han kommer in i någon normal rytm snarast.
Tycker det låter som om våra barn behöver gå samma sömnkurs just nu! *skrattar* *men inte särskillt glatt* ;)
Skicka en kommentar