söndag 8 april 2012

För bråttom - omskrivning för klumpig?

Var på släktkalas på pappas sida i går.

Av någon anledning (skadad släkting) kom vi in att prata på släktens olika skadetillbud. Tydligen var farfar att skylla, för han hade jämt bråttom. Syskonen har visst ärvt denna gen med diverse skador till följe. Fall från tak och brännskador är exempel på detta. Men gamle Axel sitter nog där uppe och håller en skyddande hand över sina barn, för det har gått rätt bra ändå, trots allt...

Jag måste nog säga att denna gen från gamle Axel även landat i mig. Jag gör också saker fort och har jämt bråttom. Vi var i skogen idag och vandrade lite i ravinerna. Vem halkar på vägen ner och vrider knät? Hon med Axel-genen så klart! Ja, det var ingen fara idag, men både jag och brorsan har väl besökt akuten några gånger med diverse skador och det är väl inte för inte grabben kom till världen på det sätt han gjorde. Måste vara bråttom-genen som spökade där med!

1 kommentar:

Malin sa...

Ha ha, vet precis vad du pratar om... Äpplet faller inte så långt från trä´t. //Malin