fredag 13 mars 2009

Längdskidor

Nu sitter jag här vid mitt stora köksbord alldeles ensam och njuter av en frukost i lugn och ro. Om ca 30 minuter kommer min jobbarkompis och hämtar mej. Vi ska tillbringa dagen i längdspåret med våra 49 5:or. Som tur är finns 4 vuxna med. Jag har kokat kaffe, gjort äggmackor och smuslat ned en bullpåse i ryggan.

Jag undrar bara hur jag ska orka åka skidor, jag minns inte ens när det var sist. Kan ha varit dagsturen över Idre-fjäll med lärarutbildningen och det var vintern -02. Snabbt räknat alltså 7 år sen! Detta äventyr kan nog kännas i min lite mindre vältränade kropp i morgon. Men jag väntar ju på träningslusten, så den kanske kan få en kickstart nu då.

Återkommer i senare!
/En som ber att det inte behövs valla på de vallningsfria skidorna...

3 kommentarer:

Anonym sa...

Träning är aldrig kul och kommer aldrig så bli, i alla fall om du ärvt mina gener. Mitt tips är, sätt på autopiloten och och uppsök ett gympass eller ta en promenad. Det går inte att vänta på en motivation som aldrig infinner sig.

Fru S sa...

Min mor:
Haha, tror du inte?!? Du menar alltså att jag måste bita i det väldigt sura äpplet och sätta fart? Men det är ju så tråååkigt...

Anonym sa...

Jag är så GRYMT avis på att du kan ut och åka så. Jag älskar att åka längd och tycker det är så kul ;-D